tisdag 8 maj 2012

Pelargoner Och Samtal












Firad blev jag med fin uppvaktning och jag fick fyra Mårbacka pelargoner. Det har jag önskat mig länge. Blommar, choklad, parfym, spakitt, te fick jag så jag kände mig som jag fyllde jämt. Vi hade trevligt och dottern pysslade om mig med allt som var runt omkring kalaset. Jag mådde illa och var yr. 

Idag var jag på samtal. Varför går man på samtal? Jag har under elva års tid fått höra av beteendevetare, kuratorer, diakonin att jag behöver gå ned på djupet inom mig och därför behöver jag träffa en psykolog. Det gör jag nu och jag har tänkt att äntligen efter många år skulle jag få chansen att rota in i mig själv och nå kärnan till mitt sätt att vara en gång för alla. Men jag tycker bara vi pratar på ytan, mer än någonsin, kommer ingenstans. Det händer inget i mig. Vad är meningen med detta? Jag förstår ingenting. 

Hon tycker det är bra att jag söker kunskap själv, så som "Högkänslig personlighetstyp"och köpt bok om detta nu och detta med "Kaos i kvinnohjärnan" och en cream för att hjälpa till med balansen mellan hormoner och signalsubstans. Men åter där noterar hon bara och nickar. Vad har vi sjukvård till om vi i slutänden ska söka kunskap utanför den i alla fall?

Jag känner mig förvirrad, yr, illamående och ganska tom i huvudet just nu. Jag har sovit hela dagen och det var skönt och behövligt. I morgon hoppas jag att jag mår mindre dåligt av medicinen, en vecka trodde psykologen att det kunde ta innan kroppen tar emot den helt. Men det är inte förrän på fredag. Jag vill läsa boken om HSP. Ska jag bli bra får jag fixa det själv. 

Ta hand om Er och glöm inte att Andas


12 kommentarer:

Ankii Nilsson sa...

Oj...oj jag missade din födelsedag MEN grattis i efterskott!! Hade gärna varit med o smakat de där tårtorna och luktat på de underbara blommorna:)

Samtal ja, alltså jag har aldrig varit på sånt så jag vet inte vad de kan ge, men jag har en kompis som gått länge, men hon mår bra av att prata av sig för hennes problem är nog i igentligen andras problem, ja om du förstår vad jag menar.
Skriva brukar ju vara bra, skriva ner allt man känner o når, men de gör du ju på sätt o vis här. Hoppas du finner något som ger dig vad du behöver:)

Kramiz

Vida sa...

Grattis :) Antar att det blir i efterskott.. och tack för fina bilder som gick rakt genom skärmen och in i hjärtat.

Varmaste kramen från Liv som tänkte skriva nåt om samtal/samtalskontakter etc men inte riktigt fann orden utan det känns mer som om något man tar över en fika eller i ett långt samtal..

MyStory sa...

Vilka underbara blombilder du visar på bloggen idag. Jag hade en superfin pelargonia förra sommar som jag försökte övervintra med det misslyckades.

Du kanske bara har lite otur när det gäller psykologen. Någon hjälp borde ju tycka dig ha av samtalen. I annat fall är det ju rätt meningslöst att ha dem. Tur att du är så duktig på att jobba med dig själv. Det kommer helt säkert att bära frukt.

Kram till dig min vän!

Byronesse sa...

Marie-Lousie!
Det är inte självklart att samtal är svaret på det du söker men så som du känner, ska det hur som helst inte behöva kännas. Har du möjlighet att byta samtalspartner? Jag har verkligen fått prova mig fram. Även om det tar tid och mycket arbete för att se/känna förändring, ska det ändå vara en stunds samtal som du lämnar med känslan av att du verkligen arbetar med dig själv och känslan av att du är på väg. Du ska tycka det är behagligt och givande att prata med personen även om ni pratar om det du redan vet.

Stor kram
Emma

Fröken Hulda sa...

Vad härligt du blev firad. Precis vad du behövde nu när dumma medicinen bråkar. Vill inte vara pessimist... bara realist... så förbered dig på att det är vanligt att det tar tid att ställa in sån medicin. Det brukar kännas lite lättare då. Försök sova så mycket du kan. Då slipper du känna biverkningarna.
Kram

En Vacker Vardag ♥ sa...

Klickade mig in på din blogg och ville lämna ett avtryck. Har själv ME som jag kämpar med varje dag.

Kommer snart tillbaka:)
Kram Lotta

jeanettish.blogspot.com sa...

sååå vackra foton du tar :)

jag har malt mig själv genom samtal i snart hundra år.
men skulle nog kunna suttit hemma och punktat upp en lista över vad som gick snett under tidigare stadier.
för att???
hjälper icke mitt illamående av idag.
så jag har slutat gå till psykiatri och ja, även läkare faktiskt. blir ju aldrig nåt av alla dessa besök.
jag går till tandläkare!
aldrig hygenisten där. för att???
nä, M-L ♥
tänk efter själv vad som skulle kunna vara till hjälp - på riktigt.
och att återgå till ett arbete som gjorde att man blev utbränd...
JAG tror inte på det.
och det säger jag för att jag är rädd om dig.
det ska du veta. jag är sann, ärlig, obekväm och tror inte så jävla mycket på dravel längre.
kärnan till livet och svaren vilar endast inom oss själva.
kram och yrsla hälsningar från ett dalsland i regn//

Johanna sa...

Jag går i KBT-terapi och har varit sjukskriven för utbrändhet i ett år nu. Ibland känns det meningslöst, men ibland, som igår, går jag därifrån med en känsla av att terapeuten lyckats sätta fingret på något viktigt. Som känns självklart nu, men som jag aldrig tänkt på tidigare. Jag tror att precis som livet i övrigt har man bra eller mindre bra dagar. Men känns det inte bra i mötet tycker jag du ska byta samtalspartner, det är viktigt att det känns rätt!

LyckligaPraliner sa...

Alla dina foton är fina men nr 6 och nr 8 fick mig till att Ooooooo! Det är underbart speciella enligt mitt tycke :)

Låter som en fin födelsedag men synd att du inte mådde bra. Tur att dottern fanns till hands.

Vet fler som upplever att det inte hjälper. Men ibland märkte de inte av att det faktiskt hade hjälpt. Det tog några dagar och sedan började saker och ting sjunka in i tanken. En vän till mig slutade med sina samtal för det snarare stjälpte än hjälpte. Hon försökte på egen hand och valda andra vägar/behandlingar. Nu mår hon så mycket bättre.

Hoppas du vilar idag och att yrseln släpper sitt grepp nu.

Kram Ann-Louise

messan sa...

Vad skönt att du fick vila och sova en hel dag....bra att lyssna in sin kropp. Jag tror att man måste hitta sin egna väg och vara öppen för olika metoder. Samtal passar en del och del inte...

Sen hur mycket man ska gräva...det är nog olika det med.
Ha en underbar dag och hoppas du får lyxa med lite tårta idag med.
Varm kram

Livskrafter sa...

Först GRATTIS i efterskott!!!! Kram för det

Sen till psykologen. Jag förstår absolut din känsla. Det är min erfarenhet av just psykologer att man har en mall och ett verktyg och det håller man sig till oavsett vem man har framför sig. Ibland behöver vi utmanas och hoppa utanför vår egen xzon för att möta oss själva rena och fullständig nakna inför allt som händer omkring oss och inför allt vi har inom oss
Låter kanske märkligt men jag försöker bara förklara min syn av det hela. Antar att jag bara krånglar till det

Jag vill också säga BYT och AVBRYT om det inte känns bra. Känner du att du gett det en chans så ska du göra det som känns bra för D I G!!! Kom ihåg att det är du som vet bäst hur du vill leva
Stor kram från mig till dig
E

Anonym sa...

Grattis på födelsedagen!
Åhh prinsesstårta ....

Jag gick hos tre terapeuter men ingen var bra för de förstod inte bagaget jag bar på. Men alla tre gav några bra idéer vardera, och med hjälp av dessa olika idéer och annat jag plockat här och där har jag sedan lyckats reda ut mig själv på egen hand. Nu är det bara att sätta mig på rätt köl igen och det gör jag med fem KBT-sessioner.
Så byt gärna, men minns de få pärlor den nuvarande gett, är mitt tips.
Tack för att du delar med dig på din blogg!
Ann