måndag 26 mars 2012

Jag Känner Mig Stark..


Bilden tagen från Helags 2009

.. och inget kan stoppa mig nu. Jag fixade spåret idag i bra tempo och jag blir så glad och stolt över mig själv. Utsikterna ser bra ut och jag kämpar vidare. Den här bilden döpte jag till tystnad när jag sparade ner den på datorn. Jag minns känslan när jag stod där uppe på fjället och såg ned på renarna och fjällstationen. De var så små så de såg ut som leksaker. Hade jag vandrat uppåt så långt? Overklig känsla... Men jag hade gjort det på egen maskin och det var en frihetskänsla som inte går att beskriva i ord. Tystnaden som rådde där upp var som bomull för mina öron. Om jag vill fjällvandra någon mer gång? Det kan du ge dig på. Det var en av de bästa saker jag gjort i mitt liv. Jag gjorde denna vandring en antal månader efter min skilsmässa och jag bar med mig orden från min ex man som sa när han fick höra att jag skulle bestiga Sveriges sydligaste glaciär. - Ska du? Hur ska du klara det? 

Ni förstår ju själva att jag klarade det på ren vilja, glädje och känslan av - Jag kan själv! - Inget kan stoppa mig! och - jag är starkare en somliga tror! ..... 

Denna känsla har jag idag också... Jag är stark!

Ta hand om Er och glöm inte att andas!


10 kommentarer:

Ninja sa...

En som inte tror att man klarar något är inget bra sällskap....

thejeanettishway sa...

så underbart.
jag kom att tänka på en sak:
att ömsom bli ifrågasatt ang det man gör (det där klarar inte du t ex)
eller som nu ifrågasatt för att jag "ingenting gör"...
du måste rycka upp dig, flytta, söka jobb...
hur f*n ska folk ha det???
jag har då klart för mig att jag avgör själv :)
tack för att jag har dig som vän ♥

Monica sa...

Jippi...så glad jag blir över att du dag känner dig stark. Sug på den "karammelen"-
Var rädd om Dig!
Vårkram från mig.

Anonym sa...

tack fina ni för att ni stöttar och tror på mig. Jag tror på mig idag :) Monika tror du att jag törs tro på denna styrka som smugit sig in? Eller faller jag snart igen?

Tack för att NI finns ni ger mig styrka.
Kram kram

Anonym sa...

Du är stark Marie-Louise! Grip tag i styrkan inom dig och träna bergsmeditation med bilden av fjället framför dig. Stora kramar från Hanna

messan sa...

Du är verkligen stark och jag tror på dig. Med envishet och vilja så klarar man så mycket mer än vad man tror.

Jag har inte varit ute här så mycket i blogg välrlden de senaste dagrna. Dagarna lockar till att vara ute och njuta istället. Jag tackar dig för dina fina kommentarer hos mig. Känns så fint att ha så fina bloggvänner.
Varma kramar till dig

LillaTuss sa...

Tji fick han!
Kram ♥

Byronesse sa...

Du är stark! Även de dagarna vi faller har vi styrkan att visa oss små och gå igenom smärtan i kontakt med våra känslor. Det är det inte alla som är starka nog att göra, de stänger av, låtsas som ingenting, stänger ute och missar mycket av det som ger oss andra lyckan och glädjen de dagar vi känner den där enorma styrkan. Vandring är nog det mest meditativa man kan göra. Som du skriver, tystnaden i samklang med naturens storhet gör under. Ha en fortsatt fin dag.

Kram/Emma

Herr Nilssons Fru sa...

Underbar känsla!!! Behåll den alltid:) Fjällvandra, ja jag kan faktiskt tänka mig att det är ro och bommul för skäl och öron. En annan värld, en tyst, fri härlig värld, långt från bilar, tåg och tjoande människor.

Kramiz

Stina sa...

En STOR kram från mig.:-) Stina