måndag 25 juni 2012

Sömnlös Natt


Svårt att sova i natt av flera anledningar, dels för att igår försvann marken under mina fötter när jag gjorde räkningarna. Att få in mindre än jag har räkningar ut, gör att den närmsta tiden ser inte bara dyster ut utan helt svart. Vart ifrån ska jag få orken att fortsätta? Jag gråter och känner att hur mycket mer ska jag orka? Vart vänder jag mig nu? Jag vet att det finns de som har det värre, men just nu känner jag mig liten och orkeslös. Jag har en nödlösning och det är att ringa min chef och fråga om de kan betala ut semesterlönen pronto. 

Detta tär och värre blir det väl fram mot hösten om jag inte blir frisk. Hur ska jag bli frisk när ekonomin hela tiden lurar över axeln? Att ensam ha ansvar för barn och samtidigt vara utbränd är tufft. Jag har snälla vänner som erbjuder sig att låna ut pengar till mig, jag blir så rörd och tacksam, men svårt att ta emot då situationen ser ut som så att jag inte har någon förmåga att betala tillbaka. 

Det andra som gjorde det svårt att sova är min äldsta son som lider hjärtats kval just nu. Som mamma känner man att sitt eget hjärta brister när barnen far illa, hur gamla de än blir. Men som högkänslig mamma adopterar man sina barns känslor. Det går inte att beskriva på något annat sätt. Jag har under min sons hela uppväxt, känt vad han känt så starkt som om det var jag själv som gick igenom det han har gått igenom. Detta säger jag inte som att lägga sordi över andras mammors känslor, utan ett mer konstaterande att det är så för hsp.are, att vi drar till oss intuitivt de känslor som finns omkring oss och det tar kraft och energi av oss. Att då ha en son som inte riktigt har hittat sin plats i livet under hela hans uppväxt och även nu, gör att jag lider samma kval som honom. Min beteendevetare sa för 2-3 år sedan, det finns fler anledningar till varför du är utbränd, det är inte bara ditt arbete som tagit slut på dig. 

Ja och så till den tredje anledningen till varför jag inte har kunnat sova i natt är att vi har planerat att åka till Gröna Lund idag, min systers familj och jag och lillsonen (nu följer även stora sonen med) och vädret varnar för stora nederbörder och kraftig blåst. Ska vi åka eller inte? Den oron är inte bra för mig vare sig som utbränd eller HSP.are. 

Så där har vi det i ett nötskal... sömnbrist. Ont i kroppen och huvudet, spänd i käkarna. Andas högt i bröstkorgen. Det blir en lång dag, vill inte göra lillsonen besviken. Vill ha en trevlig dag med honom, det är det som blir för han och mig den här sommaren. Jag vet att ni nu undrar, hur jag kan åka dit utan pengar. Ibland går det så långt att man orkar inte bry sig, på något sätt måste det ordna sig. 

Ett klagoinlägg blev det, men jag måste skriva av mig när jag mår så här. Detta är min ventil, reflektionslucka. 

Ta hand om er och glöm inte att Andas



11 kommentarer:

jeanettish.blogspot.com sa...

herre gud...
är jag du?
sov dåligt i natt för att:
jag låg och lyssnade efter regnet som skulle vräka ner men inte gjorde.
SKA vi åka till liseberg eller inte...
ekonomin...
MEN jag pratade med flickorna i går kväll om just regnet och att vara på liseberg en hel dag...
kram och hoppas din dag löser sig till det bästa.

Marie-Louise Nilsson sa...

här öser det ner och blåser och tydligen ännu värre i stockholm, Vissa har betonat behovet av snorkel där borta. Så jag hoppas att vi gjort rätt val, när vi stannar hemma. Jag blir tokig om solen lyser vid lunch. Det är svårt att hitta dagar som stämmer när det är flera som arbetar som ska med. kram kram

En Vacker Vardag ♥ sa...

Jag känner igen den där oron över barn och ekonomi och att adoptera barnens känslor. Jag och min minsta son är väldigt lika även han har HSPdrag så det kan bli lite mycket känslor mellan oss ibland som tar mycket energi.
Hoppas allt löser sig för dig och att du kommer iväg någon annan dag med lite solsken <3

Kram Lotta

Fröken Hulda sa...

Med så mycket att tänka på är det inte konstigt att du haft svårt att sova.

Själv sover jag som en stock när jag väl somnat men igår hade jag sjukt svårt att somna. Kanske för att jag är rädd att inte heller mina pengar kommer att räcka när dom väl kommer till kontot

Kvinna i medelålderns tid sa...

Så många systrar! Har samma kval varje månad. Visst att det finns saker att sälja men det görs inte i en handvändning. Men vet du! Var inte stolt, gläds åt dina vänners hjälpsamhet, låna där men bara det som behövs. För du mår bara sämre om du kommer in i en skuldfälla där fogden griper in. Sköt om dig och försök få ner andningen i magen igen.

Kramar en masse >3

Monica sa...

Förstår dig! Hoppas att det löser sig på något sätt! Håller tummarna!
Inte lätt att ej må bra + en masssa andra bekymmer! Tänker på dig!
Varma kramar från mig.

messan sa...

Åh, vad arg jag blir...hade skrivit ett långt inlägg här och så försvann det...

Jag hade skrivit om mammahjärtat att det gör så ont i det när ens barn mår dåligt...jag känner igen det. Mammahjärtat kommer alltid finnas där och det är glatt ibland och så ledsent ibland för våra älsklingars skull.
Kramar om dig söta du

MyStory sa...

Jag förstår att sömnen inte blev vad den borde med allt det där att tänka på! Det skulle nog kunna göra vem som helst sömnlös. Hoppas innerligt att du får sova gott i natt så att du mår bättre i morgon.
Kramar

Marie-Louise Nilsson sa...

Nu ska jag krypa ned under täcket och försöka sova i natt. Ekonomin ordnade sig med ett samtal till arbetsgivaren, gröna lund blev inte av, där emot bowling och lunch med sönerna.

Sonen mår väldigt dåligt och jag med honom. Hjärtat slits i bitar, men jag gör vad jag kan för att finnas för honom.

Sedan har jag prata länge i kväll med en fin vän om barnen och föräldrarskap, så det känns lite bra nu.

Kram alla fina

Byronesse sa...

Styrkekramar till dig du fina! Det är sorgligt att vårt "genomtänkta och skattebetalande" samhälle inte har bättre skyddsnät när marken rämnar under dem som troget bidragit under sitt liv, som inte bara har sig själva utan även sina barn att ta hand om, hålla deras livskvalitet på en bra nivå och få varje dag att gå ihop. Jag hoppas och tror att lösningar kommer ge sig till känna för dig och att de allra svåraste stunderna kommer med allt längre mellanrum. Och även om solen inte visade sig idag och det inte blev något Gröna Lund, hoppas jag att dess strålar snart och så smått kan börja strila in genom fönstret för att värma och glädja dig:-)

LyckligaPraliner sa...

Åhh....Kram och styrka till dig!

Kram Ann-Louise