tisdag 19 juni 2012

Positivt Att Vara Högkänslig




God morgon, idag vill jag prata om fördelarna med att vara just högkänslig. Jag tycker det är viktigt att ta fram det som är positivt i att vara som mig och inte bara fokusera på det som jag får lägga ned lite extra tanke och planering för. 

Det positiva att vara högkänslig som jag ser det är min kontakt med mina känslor. Jag tror att många kan uppleva det som jobbigt att antingen vara väldigt glad eller väldigt ledsen. Men det är något som har varit viktigt för mig genom alla år. Jag vill vara känslig, jag vill inte tappa min känslighet genom  medicinering och har kanske pga. att jag är högkänslig sluppet det till någon större grad. Jag älskar att vara passionerad i det jag gör, trots att det tar på krafterna. 

Jag har väldigt fin kontakt med djur och har alltid haft. Djur betyder också väldigt mycket för mig, jag kan sitta med en hundvalp i knät länge länge, och det som är skönast med djur att de förstår mig utan att vi pratar. Inga ord behövds i kontakten med djur, bara närhet, energier och kontakt. Jag minns en gång jag var inne i en djuraffär, min man skulle köpa något. Jag gick runt och tittade och träffade på en papegoja som satt där i en bur. Jag började närma mig den och det slutade med att jag stod där och kliade honom på huvudet som en hund och vi hade en väldigt härligt kontakt och närhet en stund. Vi förstod varandra. Personalen sa att han inte bjöd in vem som helst, så det var unikt att jag fick kontakt. Den förmågan och känsligheten älskar jag att ha. 

Jag har en hög integritet, vilket jag också är stolt över. Jag släpper inte in vem som helst nära mig, men om jag gör det så släpper jag in ordentligt. Jag blir väldigt hängiven och kärleksfull mot mina vänner och partners. Jag låter mig aldrig trampas på, jag känner vart min gräns går och säger Nej, för min egen skull. Det är en av mina bästa egenskaper anser jag själv och försöker lära mina barn det samma. Jag har alltid varit sådan, som väldigt liten visste jag att stå upp för mig själv var viktigt. Någonstans med känslan om gör inte jag det vem ska då göra det? 

Jag är kreativ och konstnärlig, har förmågan att njuta av det som skapas av andra och njuter och vilar i det jag skapar själv. Jag kan lätt bli hänryckt av sådant som går andra förbi, till min stora glädje. Jag har förmågan att inreda, klä mig, hjälpa andra att klä sig, skapa fotografier, måla, skapa en fin dukning till en middag osv. Den förmåga ger mig glädje varje dag.

Jag är lätt att underhålla, om man nu ska bli underhållen, genom små enkla medel. Uppskattar det lilla som stor saker. En fin utsikt, en stilla pratstund, en fika, en hand som håller min, en god middag. Mer begär inte jag för att jag ska bli nöjd och belåten. Jag skulle kunna säga att jag är anspråkslös. 

Jag är en person som blir engagerad i det jag tar mig för. Jag kan lätt "brinna" för något och på det visset kan jag smitta andra i min entuiasm för en uppgift eller uppdrag. Jag kan upplevas spontan, glad, levnadsglad, sprudlande samtidigt som jag kan vara lugn och harmonisk när det behövs. 

Jag läser av och kan lätt känna in en annan människas känslor och mående. Detta kan göra att jag till vis mån anpassar mig till personens önskemål, men aldrig över min egen gräns. 

Jag är stolt över att vara jag och jag gillar mig själv och mina egenskaper. :)

Om jag bara ska nämna lite kort vad som är mindre bra som högkänslig och där jag får arbeta lite mer med planering och förberedelse.

Mina känslor kan fara iväg med mig i tankar som inte är sanna. Ibland kan det vara arbetsamt att åka upp och ned i livet och inte veta hur den ena eller andra dagen kommer blir på grund av mina känslor. 

Om någon inte tar mig på allvar och tar hänsyn till min inre gräns och klampar på utan att vara inbjuden, sårar mig så blir det djupa sår hos mig och jag far väldigt illa av det. Vilket leder till att jag får arbeta mycket och länge med att förlåta och komma vidare. 

Mitt engagemang finner inga gränser vilket leder till att jag bränner ut mina resurser och jag blir utmattad.

Jag gillar att organisera, leda och gå i förtrupp för nya projekt, men jag blir uttråkad av rutiner.

Förmågan att läsa av andras mående gör att jag också kan "smittas" av andras olycka och ta på mig den som om den var min egen. 

Jag tar in så mycket intryck som bearbetas på djupet så jag blir utmattad.

Där har vi en sammanfattning av mig, och jag är glad att vara jag fast jag kan uttrycka min önskan av att stänga av knappen ibland. Men alla har vi dåliga dagar, eller hur? Det har varit en stor glädje för mig att förstå att jag är högkänslig. För att ha förståelse för vad och varför jag är som jag är och reagerar som jag gör, gör livet begripligt. Jag har fått kontakt med väldigt fina människor som är som mig och gemenskap och förståelse för varandra är givande. 

Ta hand om Er och glöm inte att Andas


5 kommentarer:

Ankii Nilsson sa...

Djurkontakt är den bästa kontakt för skälen. I mitt liv är de ett stort måste, utan dem vore jag nog halv:)

De e bra när man kan o vill o visar sina känslor.

Kramiz

Monica sa...

Vännen, vilken analys av dig själv! Tänk att ha den förmågan att kunna göra det...jag skulle inte kunna det om mig själv!
Var rädd om dig och hoppas din dag varit bra!
Kram och vink från mig.

LyckligaPraliner sa...

Tror att du verkligen känner dig själv utan och innan. Du blundar inte för verkligheten utan ser den. Lik väl som du ser andra människor för vad de är och vilka möjligheter de har. Fast de kanske inte ens vet det själva ännu. Du har blick för detaljer och för att framhäva det vackra. Precis som du skriver ser du det stora i det lilla. Jag får en känsla av att tillsammans med dig känner man sig sedd och hörd. Men det tar på krafterna att vara allt detta också. Kanske borde jag skicka en droppe till dig....

Kram du kloka tappra :)

Ann-Louise

MyStory sa...

Du uttrycker dig så otroligt bra! Din beskrivelse av dig stämmer ganska väl in på mig med :-) Fast det där med kontakt med djur stämmer inte på mig... Jag tycker du är en fantastisk person och jag hoppas att alla dina ansträngningar att bli bra snart bär frukt!
Kram

Elin sa...

Tack för att du bjuder på dig själv. Skönt att läsa om andra som upplever livet med känselspröten långt ute. Jag har till skillnad från dig i hela min uppväxt haft svårt att sätta mina gränser och har därför levt med dålig självkänsla. Men nu när jag tillåter mig själv att vara jag, så lever jag mer och mer i tacksamhet för de gåvor jag fått.