Lever genom mina sinnen

Jag har antagit Punctum Saliens härliga och berikande bloggutmaning, Berika och värna livet, no. 10, "Vilka är dina personliga ledord". Läs mer här om utmaningen.

Mina personliga ledord är: "Lever genom mina sinnen".

För mig har det alltid varit viktigt att känna in och göra det jag valt att göra med hjärtat. När jag inte kan göra det,  mår jag heller inte bra. Jag ställde den frågan till min ex. man under en livlig diskussion. "Vad står du för?", "Vilken värdegrund grundar dig?" och detta kunde han inte svara på. Jag hade väldigt svårt att förstå att han kunde gå genom livet och inte veta vad han stod för, vilka ledord som ledde honom och var honom behjälplig när han skulle göra sina val i livet. 

När jag använder mina öron och hörsel så lyssnar jag in. Jag lyssnar in vad människor i min omgivning säger till mig även mellan raderna. Jag lyssnar in havet som är viktigt för mig och berikar mig. Jag går på en promenad med öronen vakna och hör vinden, fåglarna, barnen på skolgården. Jag lyssnar även alltid in vad mitt inre jag säger. När jag inte kan stå för ett val, så går det inte att genomföra utan jag är då tvungen att tacka nej. Detta sätter mig många gånger i obekväma situationer då jag ibland måste avvika från strömmen, men det har alltid varit viktigt för mig att följa min inre röst. 

När jag använder mina ögon och syn så ser jag humörsskiftningar, jag ser det som inte sägs, jag är uppmärksam på det som blir osagt och jag ser världen i dess skönhet. När jag äter så uppskattar jag maten med ögonen lika mycket som smaken. Jag dukar gärna fint för att höja en måltid och fika lite mer genom att tillfredsställa fler sinnen. 

Jag minns händelser genom doft och bilder. Jag kan plocka fram stunder som hänt för länge sedan genom dessa bilder och dofter och beskriva stunden detaljrikt. Jag tar mig tillbaka till stunden och den blir levande för mig. Genom att jag använder alla mina sinnen i varje stund och låter dem leda mig genom livet så blir ingenting oviktigt, jag är alltid engagerad med hela min själ. Detta kan leda till att små saker och händelser tas på väldigt stort allvarligt och blir känslosamt för mig. Men jag skulle inte vilja leva på något annat sätt. 

I min undervisning så grundar jag alltid min planering på att ge eleven möjlighet att lära med alla sinnen inte bara hörseln eller synen. Det ska kännas att lära sig nya kunskaper. Jag är på grund av mina ledord känslig för och respektfull inför varje enskild elevs behov att få göra och lära på sitt sätt. Jag möter alltid upp där och ändrar uppgifter så det passar den enskilda individen. Detta är av ytterst stor vikt för mig. Det ska kännas att lära sig men det ska kännas positivt. Som pedagog bör min inställning vara att känna in och ge möjlighet att forma uppgifter och moment så det blir glädjefyllt för eleven. 

Genom livet har detta varit mitt motto och jag kan nog upplevas ganska barnslig i vissa situationer. Jag lever mig in när jag åker pulka, gör änglar i snön, kullerbyttor i havet, målar eller fotograferar. Jag tillåter inte mig själv att underordna mig det vuxnas sätt att hantera en situation. Fotograferar jag och vill fotografera en liten blomma vid sidan om cykelbanan, ja då lägger jag mig där och då på knä och gör det. Jag bryr mig inte om vad "andra" ska tycka. Målade barnen och jag med fingerfärg när de var små, då målade vi med fingerfärg. Jag precis som dom hade färg överallt men det gör inget för just då målar vi och bör göra det med hela vårt sinne. 

Visst kan jag vara vuxen och sitta på fina middagar, uppföra mig på möten och konferenser, tro inget annat. Men på samma sätt så kan jag framföra något utvecklingsarbete som jag vill genomför eller har genomfört väldigt målande med kroppsspråk, ansiktsuttryck och engagerat beskrivet. Jag har bara fått positiv respons på mitt sätt att vara, men jag inser att jag är annorlunda, jag kan inte och vill inte stå och framföra något som jag "brinner" för på ett sansat sätt. Jag vill förmedla känslan som har förekommit i utvecklingsarbetet till de som lyssnar. 

Leva genom minna sinnen ger mig möjlighet att i alla livets stunder känna att jag lever med liv och lust. Jag känner av hela mitt hjärta. Att detta tar kraft och energi är jag väldigt medveten om och att jag är utbränd är inget konstigt. Om jag skulle vilja leva annorlunda? Jag har en önskan att leva sparsammare med min energi och att jag väljer mina stunder när jag lever fullt ut. Det är väl det som jag arbetar med nu, men mina ledord står kvar och kommer så göra.