Livlinor Som Bloggutmaning

För en tid sedan skrev Vardagsbetraktelser om Livlinor och jag har gått och tänkt på detta inlägg ett tag. När jag läste det så kunde jag inte precis då nämna några livlinor utan kände att väldigt mycket hängde på mig själv. Visst så är det, ingen kan bära mig genom livet eller ta ansvar som är mina egna. Jag är min egen lyckas smed som det så vackert brukar heta. Så visst är jag min egen livlina i stort och smått och det var där min tanke tog slut vid första läsningen, men nu har jag tänkt och reflekterat och kommit fram till lite mer genomtänkta tankar. (ja, jag gör så... ofta... reflekterar.. hehehehhe) 

• En av mina stora Livlinor är min dotter. Henne har jag skrivit om förut och hon är mig ett så stort stöd att det är svårt att beskriva i ord. Går att läsa mer här om hennes betydelse
• Andningen är en Stor Livlina och följeslagare i vått och torrt.
• En annan livlina är Ni alla underbaringar som stöttar mig och tror på mig när ni läser min blogg och kommenterar. <3
• Bloggen är en självklar livlina. Min resa skulle inte gå så bra (det tycker jag inte alla dagar som bekant) om jag inte hade bloggen att tänka till, reflektera i.
• Min syster är en självklar Livlina, hon har funnits som min bästa vän i alla år. Hon var den första att sätta ljus på mig när jag hade kommit hem från BB. Hon tog in gårdens alla ungar och visade stolt upp sin lillasyster som heter Lillan (jag) sedan den dagen har jag titulerats Lillan från alla i släkten. På äldre dagar har jag även fått ett tillägg som Moster Lillan. Moster Lillan saft är ingen god saft enligt mina syskonbarn, heheheh tunt blandad...
• Mina föräldrar såklart och där har jag ett stort stöd i min pappa som är med mig på mina rundor och stöttar mig i min resa till ett rörligare liv och min mamma som är en kreativ stöttepelare och inspiratör.
• Min kreativitet är en stor Livlina och ger mig livsglädje. För några år sedan saknade jag en hobby som jag kunde vila i, jag arbetade bara. Jag har sökt en hobby i många år, men nu har jag det genom min fotografering, målning, blogg, min fbsida Dum Spiro Spero.
• Mina sinnen är en Livlina och dessa har blivit en större livlina genom mindfulness och meditation. Så dessa tre ihop är en väldigt stor Livlina i mitt liv och dessa vill jag ska bli mina följeslagare resten av mitt liv.
• Vänner är en stor Livlina och där räknar jag in Alla Er.
• Naturen är en stor stor Livlina och där räknar jag in havet. Jag vore ingenting utan naturen. 

Wow, vilken kick det här var. Tack Richard för att jag fick möjlighet att sammanfatta mina livlinor och synliggöra dessa för mig själv. Jag känner mig rik i denna stund, rik på livlinor, kärlek, omtanke, livsenergi, kreativitet. Det viktigaste med det här förutom att synliggöra dessa livlinor för mig själv är också att se att jag är så mycket mer än bara prestation och arbete. Jag har bara varit och dugit i arbete och prestation förut. Jag har inte nämnt detta i mina livlinor, väldigt viktig aha-upplevelser för mig själv. Det som heller inte nämns som också behöver lyftas är status, pengar och karriär. Tänkvärt! Livet kan ta andra riktningar och det har verkligen mitt liv gjort. Jippi mig!

Varför provar ni inte själva, detta är värt att göra. Nästan så jag går så långt att kalla detta för en bloggutmaning. 

Om ni vill vara med i min lilla bloggutmaning, så gör Ni ett inlägg i Er blogg om era livlinor och länkar hit så andra kan få möjlighet att ta del av Era tankar och livlinor. 

Kärlek till Er och glöm inte att Andas. 

Tidsrörelse & Frihetsdag

För en tids sedan så startade Cecilia Kärvegård Tidsrörelsen. Länk här om ni vill veta mer. Den handlar om att vi ska ta vara på vår tid bättre och ge oss själva egen tid. Hon vill också att vi namnger vår egen tid. Min heter Frihetstid. Cecilia har även startat en fb-sida där man kan vara med och läsa om andras egentid.
Den finner ni här. 

Jag har idag haft en av mina Frihetsdagar och mer om den kan ni läsa under fliken Frihetsdag här ovan.

Lever genom mina sinnen

Jag har antagit Punctum Saliens härliga och berikande bloggutmaning, Berika och värna livet, no. 10, "Vilka är dina personliga ledord". Läs mer här om utmaningen.

Mina personliga ledord är: "Lever genom mina sinnen".

För mig har det alltid varit viktigt att känna in och göra det jag valt att göra med hjärtat. När jag inte kan göra det,  mår jag heller inte bra. Jag ställde den frågan till min ex. man under en livlig diskussion. "Vad står du för?", "Vilken värdegrund grundar dig?" och detta kunde han inte svara på. Jag hade väldigt svårt att förstå att han kunde gå genom livet och inte veta vad han stod för, vilka ledord som ledde honom och var honom behjälplig när han skulle göra sina val i livet. 

När jag använder mina öron och hörsel så lyssnar jag in. Jag lyssnar in vad människor i min omgivning säger till mig även mellan raderna. Jag lyssnar in havet som är viktigt för mig och berikar mig. Jag går på en promenad med öronen vakna och hör vinden, fåglarna, barnen på skolgården. Jag lyssnar även alltid in vad mitt inre jag säger. När jag inte kan stå för ett val, så går det inte att genomföra utan jag är då tvungen att tacka nej. Detta sätter mig många gånger i obekväma situationer då jag ibland måste avvika från strömmen, men det har alltid varit viktigt för mig att följa min inre röst. 

När jag använder mina ögon och syn så ser jag humörsskiftningar, jag ser det som inte sägs, jag är uppmärksam på det som blir osagt och jag ser världen i dess skönhet. När jag äter så uppskattar jag maten med ögonen lika mycket som smaken. Jag dukar gärna fint för att höja en måltid och fika lite mer genom att tillfredsställa fler sinnen. 

Jag minns händelser genom doft och bilder. Jag kan plocka fram stunder som hänt för länge sedan genom dessa bilder och dofter och beskriva stunden detaljrikt. Jag tar mig tillbaka till stunden och den blir levande för mig. Genom att jag använder alla mina sinnen i varje stund och låter dem leda mig genom livet så blir ingenting oviktigt, jag är alltid engagerad med hela min själ. Detta kan leda till att små saker och händelser tas på väldigt stort allvarligt och blir känslosamt för mig. Men jag skulle inte vilja leva på något annat sätt. 

I min undervisning så grundar jag alltid min planering på att ge eleven möjlighet att lära med alla sinnen inte bara hörseln eller synen. Det ska kännas att lära sig nya kunskaper. Jag är på grund av mina ledord känslig för och respektfull inför varje enskild elevs behov att få göra och lära på sitt sätt. Jag möter alltid upp där och ändrar uppgifter så det passar den enskilda individen. Detta är av ytterst stor vikt för mig. Det ska kännas att lära sig men det ska kännas positivt. Som pedagog bör min inställning vara att känna in och ge möjlighet att forma uppgifter och moment så det blir glädjefyllt för eleven. 

Genom livet har detta varit mitt motto och jag kan nog upplevas ganska barnslig i vissa situationer. Jag lever mig in när jag åker pulka, gör änglar i snön, kullerbyttor i havet, målar eller fotograferar. Jag tillåter inte mig själv att underordna mig det vuxnas sätt att hantera en situation. Fotograferar jag och vill fotografera en liten blomma vid sidan om cykelbanan, ja då lägger jag mig där och då på knä och gör det. Jag bryr mig inte om vad "andra" ska tycka. Målade barnen och jag med fingerfärg när de var små, då målade vi med fingerfärg. Jag precis som dom hade färg överallt men det gör inget för just då målar vi och bör göra det med hela vårt sinne. 

Visst kan jag vara vuxen och sitta på fina middagar, uppföra mig på möten och konferenser, tro inget annat. Men på samma sätt så kan jag framföra något utvecklingsarbete som jag vill genomför eller har genomfört väldigt målande med kroppsspråk, ansiktsuttryck och engagerat beskrivet. Jag har bara fått positiv respons på mitt sätt att vara, men jag inser att jag är annorlunda, jag kan inte och vill inte stå och framföra något som jag "brinner" för på ett sansat sätt. Jag vill förmedla känslan som har förekommit i utvecklingsarbetet till de som lyssnar. 

Leva genom minna sinnen ger mig möjlighet att i alla livets stunder känna att jag lever med liv och lust. Jag känner av hela mitt hjärta. Att detta tar kraft och energi är jag väldigt medveten om och att jag är utbränd är inget konstigt. Om jag skulle vilja leva annorlunda? Jag har en önskan att leva sparsammare med min energi och att jag väljer mina stunder när jag lever fullt ut. Det är väl det som jag arbetar med nu, men mina ledord står kvar och kommer så göra. 

Musikapotek

Vill passa på att länka till Punctum Salies musikapotek. Här har ni chans till härlig läsning och ljudet av musik som berör.

Ha en skön söndag. Själv ska jag snart prova på Zumba för första gången. Min julklapp från mina föräldrar. Det blir hemma framför tv, tror det är bäst med tanke på mitt tillstånd.
Marie-Louise

Musikapotek

Jag har antagit Punctum saliens bloggutmaning nr. nio, skapa ett musikapotek. Klicka här för att få mer information om utmaningen.

Mitt musikapotek:


- En låt/ ett musikstycke/ en kompositör som gör dig lugnare när du känner dig stressad

När jag var liten så älskade jag klassisk balett och opera, det ligger mig fortfarande varmt om hjärtat men jag lyssnar inte så ofta på den typen av musik längre. Men jag skulle gärna gå och se en balett eller opera.   Jag minns när jag var 11-12 år och det visades en opera på tv, jag satt bänkad och timmarna gick, jag blev som förtrollad. Mina föräldrar gick och lade sig och jag satt kvar och njöt till sista tonen. Det var en förälskelse från min sida, det är det närmsta jag kan komma i beskrivning över vad jag kände. Idag när jag behöver lugn och ro lyssnar jag på havets vågor, det finns inget som ger mig mer lugn än ljudet av havet. Havet lyssnar jag på varje dag samtidigt som jag mediterar. Men musik som också lugnar mig och ger mig djup och botten är panflöjt , Gregorian eller Era. Lugnet kommer från ljud och toner som jag känner en själ i.

- En låt/ ett musikstycke/ en kompositör som gör att du blir gladare,på bättre humör

Ruslanas "Wild Dances" är nummer ett för mig om jag vill bli glad och livfull. Ren glädje bubblar i mig när slår på låten på högsta volym och släppa loss i en vild dans. En annan glädjefylld låt, med en helt annan karaktär, som jag har lyssnat på sedan jag var 14 år, är Peter Lundblads "Ge apan i dig en chans" . Vi hade en tradition i min familj att ha allsång i bilen varje gång vi åkte på semester och då var denna låt given, hela familjen sjöng högt och glatt. Underbar känsla när mina barn sjunker högt till samma låt som jag har lyssnat på sedan jag var barn. Låten sprudlar inte bara av glädje utan har också ett budskap. Tillbaka till basic, ta ett steg tillbaka och ta hand om dig och vår natur. Låten har jag för övrigt haft som undervisningsmaterial.

- En låt/ ett musikstycke/ en kompositör som du kan identifiera dig med, känna igen dig i med på något sätt

Winnerbäck är en musiker som ligger mig varmt om hjärtat. Det kan vara svårt att välja en av hans låtar som betyder mycket för mig för det finns så många att välja på men "Du min vän i livet" klingar lite extra starkt. Sedan har  "Det vackraste" med Cecilia Vennersten haft stort inflytande på mig likaså "Ängel i rummet" av Eva Dahlgren. Låtar som jag kan identifiera mig med har en stark och meningsfull text i mina ögon sett.

Egen tiden - blev en bloggutmaning - och tidsrörelse på fb

och alla som har hoppat på tåget har redan idag inspirerat mig till att utveckla min frihetstid till frihetsdag. En dag i veckan ska bara vara min och innehålla sådant som jag mår bra av. En utflykt med kaffetermos med kamera, upptäcka nya platser, caféer, boka in en massage, läsa en mysig bok, ge mig själv fotbad och ta hand om mina händer och fötter. Så nu återgår min meditationstid till att vara en frihetsstund och sedan har jag fått en frihetsdag från om med idag. Hoppas vi kan inspirera dig också att ta en paus från alla måsten och ta hand om dig själv lite. I mitt inlägg nedan hittar ni källan till denna utmaning och jag länkar här till tidsrörelsen på fb. Kom med oss och gör skillnad för dig själv. Det är DU värd!

Tidsrörelsen på fb
Cecilia Kärvegård, intiativtagaren till denna underbara utmaning och skaparen av sidan Tidsrörelsen.
Klokegård, är Cecilias blogg