Jag fortsätter på temat att duga utan prestation, så idag ska jag bara lyssna in och känna att jag är här och nu. Inga krav på att utveckla verktyg för att bli frisk. Jag passar på att visa mitt andra inköpta konsttryck av Livskrafter även den underbart målad och så träffande för mig som person. Texten lyder "Stanna upp... Lyssna inåt. Det är inne att älska sig själv och vem vill vara omodern" Jag ska rama in mina två godbitar och hänga dem så jag ser dem varje dag.
Jag läste ett inlägg hos Igor Ardoris idag om "Tänk inte, KÄNN" det var en så målande och slående beskrivning om hur jag undervisar. Jag känner min undervisning, elever, rummet.
Jag vet att min examinator på lärarutbildningen sa till mig: - "Du har något som du ska bli medveten om och dra nytta av i din undervisning. Det är något som man inte kan lära sig, det har man eller inte." Jag kan inte sätta fingret på det, men idag vet jag lite vad hon menar.
Min kollega säger till mig -"Jag önskar att jag hade det du har. När du vänder dig till en elev som påkallar din uppmärksamhet, då vänder du dig till den med hela din själ. Du andas med varje cell din närvaro, respekt och uppmärksamhet för den eleven."
Min Beteendevetare sa till mig en gång. -"Varför orkar inte du vara lärare, varför tar din energi slut, när alla andra orkar?" För mig var det en provocerad fråga, men efter en viss betänketid så är ju min fråga den samma.
En annan kollega sa till mig: - "Hur kan du få alla i klassen att förstå att värme är partiklar i rörelse?" Han menade att han högst fick de 2-3 högpresterande eleverna i klassen att förstå just detta. Medan jag fick även den skoltröttaste eleven att i alla fall förstå definitionen av vad värme är.
Jag tyckte frågan var konstig först, för det är ju min uppgift som lärare att lära dem just det. Men nu kan jag nog förstå hans fråga. Jag lär eleverna med inlevelse, målande beskrivet med kropp och själ. Jag skriver det inte bara på tavlan som en faktafras och leverar den med dålig inlevelse, själ och känsla.
Ja, jag kan säga att jag var en bra pedagog utan att på det sättet mena att jag är bättre än någon annan men frågan kvarstår, inte att lösas idag men det är dock detta som gör mig sjuk. Hur kan jag vara denna engagerade, levande, ödmjuka, respektfulla pedagog men med lagom energi så jag har lite kvar till andra saker i mitt liv. Det är trots allt ett arbete och inte hela livet.
Den som har några råd får gärna lämna en kommentar. Jag tar paus nu och ska meditera, stanna upp och lyssna in och bara vara resten av dagen.
Ha en bra dag!
Marie-Louise
2 kommentarer:
Du är pedagog.....en pedagog kan konsten att förmedla tankar, känslor och kunskaper på ett sätt som får andra att förstå. För dig finns det inte bara ett sätt....det finns flera.
Du verkar vara en sann pedagog, men skolan har förändrats. Större elevgrupper, mer administration. Jag ställer mig ofta frågan vilket utrymme får vi för mötet med eleven där den kärleksfulla närheten är första steget till inlärning. Vi behöver alla lärare som du. Bra att du hämtar kraft. Du kommer tillbaks./Varm kram
Skicka en kommentar