och mitt "Prestations-jag" tog över och sa åt mitt "Sanna-jag" att gå och ställa sig i hörnet. Vad det handlar om är att mitt "P-jag" vill se framsteg varje dag och nu har jag haft flera bra dagar och då ville det "jaget" känna massa framgång idag igen, men det var ingen sådan dag idag och tankarna började snurra hejvilt. Vart ska jag börja idag, hur mår jag, hur mår jag inte, ska jag läsa, skriva, sova, städa, meditera eller stressa ut i naturen och känna vad den ger mig för positiva kickar? Jag kände hur tröttheten fyllde mig i varje cell och jag blir frustrerad att detta med tillfrisknad inte går från klarhet till klarhet. Jag känner för första gången att jag inte vill stressa på och tro att jag ska börja arbeta så fort jag får en energihöjning i kroppen. Men mitt "P-jag" vill ju inte veta av snigelfart och absolut inte tillbakagångar.
Men idag får mitt "P-jag" ge med sig, det är en dag med tillbakagång, tröttheten får sitt uttrymme idag och jag har samlat ihop mig för att kapitulera under återhämtningens vila. Det blir inga framsteg idag och det är okej hur mycket "P-jag" bråkar och frustar. Mitt "Sanna-jag" tar ton nu och säger åt mitt "negativa jag" att gå och gömma sig. Detta är inget att hänga läpp för utan bara se det som friskhetstecken att jag kan acceptera en dag i ingenmansland. Vad gör ni när känner att tankarna snurrar och ni inte vet vilken fot ni ska stå på?
6 kommentarer:
Det där tankesnurret kan ju bli så väldigt intensivt - jag känner mig då helt fångad av det.
När jag lägger märke till detta så brukar jag bryta tvärt av och sätta mig i stillhet och meditera, alt. lägga mig ner och sätta på skivan med Ola Schenström och lyssna kroppsscannings-övningen.
Ren viljestyrka brukar inte funka för att bryta när tankarna har gått "i spinn" - utan jag behöver någon typ av mentalt verktyg då.
Ett annat alternativ till stillhet (en del människor tycker ju att avslappning är jobbigt) är att fokusera på något som tar hela ens uppmärksamhet. Något kul/trevligt/intressant som man gillar att göra.
Förstår din frustation! I det läget när det är "full snurr" hade jag gått ut. Gått till ett ställe som är vackert & sedan hade jag stått där....och bara varit....andas djupt....
Tänker på Dig!
Kram & vink.
Jag lyssnar på min kropp. Om den säger vila, ja då vilar jag. Jag tänker att klarhet kommer. Andas och försöker komma ihåg att släppa ner spända axlar. Jag vet att om jag har funderingar kommer svaret men det går inte stressa fram. Jag försöker lita på min magkänsla och tillåter mig att ha både ner och upp känsla. Jag bara är ganska ofta. Kanske inte det jag skulle svara på men ja ja :)
Ann-Louise
Tack för ditt kloka svar. Jag gjorde precis som du skriver. Lade mig ner och mediterade. :)
Tack vännen för dina fina ord. kram kram
Jo, det var precis det jag vill höra från dig. Tack för dina fina kloka ord. Kram
Skicka en kommentar