Två Hjärtan

Min älskade dotter

Idag är jag trött! Trött i kropp och själ. Jag har förstått att två dagars håll igång räcker för att kroppen signalerar VILA. Ja ja, jag hör och gör vad du säger. Jag hade planerat in en eftermiddagsaktivitet som hade varit välgörande men den får vänta till en annan dag och jag skulle ha tvättat. Men jag missade tiden så det blev tvätt i morgon istället. Att hjärnan inte är med är denna missade tid ett bra exempel på... Jag var ned och bokade tiden bara för någon dag sedan och skrev direkt in tiden i mobilens kalender. Hur jag har kunnat boka fel tid är ju väldigt märkligt men bara att acceptera. I morgon går nästa tåg... 

Som ni ser har jag lagt in en bild på min vackra, kärleksfulla dotter idag. Jag är så stolt över henne och vår relation. Vi har en sådan nära relation att man kanske till och med skulle kunna säga att vi är två hjärtan i samma kropp. Vi förstår varandra som inga andra, vi ser när den andra inte mår bra när vi är i sammanhang med andra folk. Vi är lyhörda för varandras behov och pratar om allt mellan himmel och jord. Blir allt som det ska i sommar, kommer vi tillbringa en viss tid på Öland. Hon, jag, tält, och målardukar och massvis med färg. Vi gillar båda det primitiva, enkla och kreativa... jag tror det skulle kunna bli en trevlig upplevelse. Vi skulle nog ha hela bilen full med målningar efter några dagar ... heheheh

Mina tankar har gått åt det naturvetenskapliga hållet nu på förmiddagen och jag har tänkt på TID och vad den både betyder och ställer till det för oss. Tänk om vi inte hade tid. Det är ju en mänsklig konstruktion som vi skapat för att ha något att förhålla oss till. Men hur skulle Du ställa dig till att följa ljuset och årstiderna i stället för klockan? Precis som dom gjorde förr.

Tid är något relativt och enligt oss har vi varit här så länge och utvecklat så mycket. Men det vi skapat är ju inte av nytta för vår jord, bara för oss själva kortsiktigt. Och i relation till jordens ålder har vi inte varit här länge och vi har lyckats förstöra en hel del. 

Jag hittade en dikt när jag skapade en inlämningsuppgift till mina elever för några år sedan och jag tycker den är tankvärd och söt. Jag vill dela den med Er. 

UNDRAN
"Fiskarna som varit här i fyrahundratrettio miljoner år och fåglarna som varit här i hundrafemtio miljoner år suckar till varandra...
...dom där som kom alldeles nyss
tvåbenen som går omkring
och spottar på jorden - ska dom stanna?”
Av. Ingrid Sjöstrand

Jag har börjat intressera mig för raw food lite grann, tänker vad jag stoppar i mig och gör bättre val idag både för min hälsa men även för jordens hälsa. Detta har vi också gemensamt min dotter och jag. 

Jag har en liten dröm om att vi två ska arbeta tillsammans i framtiden. Ha en liten mysigt ställe där vi säljer blommor (dottern utbildar sig till florist), böcker och inredning för sinnet och hjärtat och mina tavlor. :) Men säg inget högt ;) för jag tror inte hon har samma plan som jag alla dagar...