Beröring...

Melwin vilar på matte när simturen tar på krafterna :)

. . är en bristvara när man är singel. Vad betyder beröring för dig? För mig är beröring något som berikar livet och gör att vi mår bra genom att hjärnan producerar "måbra-hormoner". Jag kan sakna en kram men något som är ännu viktigare för mig är händers beröring. Jag saknar en hand som söker min, en hand som stryker undan mitt hår och ger mig en stödjande tryckning när något är jobbigt. 

När min son var mindre kunde jag få hålla hans hand när vi satt i soffan och tittade på tv, nu blir det mer den där high-five klappen. Hur gör man då som singel och utbränd för att få den där behövliga beröringen som gör att hormoner av välbehag sprutar i huvudet på mig? Ja, har någon något förslag? Jag kramar mina barn så klart och mina föräldrar när jag träffar dem. Men den där innerliga kärleksberöringen som man får från den man lever med får jag ju inte. 

"Wikipedia skriver så här om beröring:
Beröring, kroppskontakt, är när människokroppar (eller djur) får kontakt med varandra. Exempel i vardagslivet är handskakningar, dans och kramar. Dessutom uppstår ofrivillig beröring vid trängsel.
Beröring kan vara indirekt kontakt genom kläder, hudkontakt eller slemhinnekontakt vid kyssar och samlag.
Beröring förekommer även vid olika typer av behandlingar; vid i princip alla typer av massage och vid metoder som taktil massage/stimulering där själva syftet är beröringen i sig.
Vid beröring frigörs oxytocin i kroppen, vilket är ett "lugn och ro"- hormon."

Så där fick jag mitt svar, jag kan beställa massage och få frigörelse av oxytocin, men som sjukskriven är det inte så ekonomiskt hållbart. När jag arbetade var jag en sådan person som bjöd in till beröring mellan mina kollegor. Jag gav gärna en kram, en strykning på armen när en kollega hade det jobbigt. Även om eleverna ville ha tröstkram var det okej med mig. Jag har alltid känt av där det är okej och där det inte är okej, jag kastar mig inte på folk som jag känner vill ha distansen. Men jag är nog en omtänksam och fysisk person på det sättet. Jag kunde genom mina hundar få hur mycket beröring som helst. 

När jag skriver detta så inser jag att det är inte bara min man som har försvunnit som hade möjlighet att  ge mig beröringen utan även genom min sjukskrivning har jag missat en del av den dagliga beröringen som jag hade förut och att mina hundar försvann. 

En stor förlust på Beröring - det krävs en bearbetning i sig. Nu ska jag gå och krama min son.

Sedan ska jag ta till mig detta och ge mig själv hand- och fotmassage regelbundet. En go fet cream att smörja in mig i efter duschen och massage i hårbotten kan jag väl också bjuda på ibland. En klapp på kinden kan jag ge mig själv och säga att jag duger precis som jag är och att jag är värdefull.
Har ni fler tips på hur man kan ge sig själv beröring?