fredag 13 september 2013

Ny Tid Föds Och Gammal Dör




Ny vindar blåser min vän. På måndag går en lång, tung och svår period i mitt liv i graven. Jag börjar arbeta heltid och det innebär att när veckan gått så avskrivs jag från Fk, och jag är som vem som helst igen. 

Inte riktigt som alla andra dock, utan som 20 % av alla andra. För det viktigaste som denna tvååriga sjukdomstid har lärt mig är det faktum att jag är högkänslig. Jag är fenomenal på mitt sätt har jag lärt mig. Inte som många andra men helt okej ändå. Jag vill inte vara någon annan. Dagen idag, som faktiskt är fredagen den 13.e, har gett mig mer än mitt arbete tillbaka. Den har gett mig insikt om att det vänder nu. Jag tog tag i andra bitar i livet i och med att jag är friskskriven och allt faller på plats så fint. 

Att låta det positiva få ta plats och få fokus, både inom och utom ditt inre gör att du inte föder det negativa. Vilket i sin tur leder till att det negativa sakta självdör. För om det onda ska frodas och leva måste det få din uppmärksamhet. Ger du inte det negativa din uppmärksamhet, skrynklar det ihop precis som häxan som du skvätter vatten på eller tvingas se sig själv i spegeln. 

Igår var jag på en måbrakväll och fick hälsotips som jag har stor förhoppning på under hösten. Jag kommer berätta mer om detta senare, när jag har erfarenhet om det själv. Men allt handlar om att få kroppen till självläkning. I morgon ska jag hem till min goa fina vän på middag. Det här blir en bra helg och följs av en bra vecka. 

Avslutningsvis vill jag sammanfatta lite kort vad jag har lärt mig nu som jag inte visste innan jag blev utbränd. 

- Jag bearbetar en sak i taget, jag fokuserar på det som berör mig och min närmsta omgivning. Jag tror inte längre att jag måste göra skillnad i allt jag gör och jag behöver heller inte förändra världen. Jag duger ändå och det räcker att göra gott i stunden. Jag lämnar arbetet på jobbet och jag är ledig när jag är ledig och jobbar när jag arbetar. 

Ta hand om er och kom ihåg att andas. 

Kram Marie-Lousie

8 kommentarer:

Pirjo Brandestam sa...

Jag tycker att det är så underbart att du har kunnat börja arbeta igen. Och heltid dessutom! Vet hur hårt du har jobbat för att komma dit där du är nu och är sååå glad för din skull fina vän :) Önskar dig allt gott och lycka till i framtiden! Kram <3

Anonym sa...

Tack fina Pirjo, det värmer stort. Kram

Anonym sa...

Åh vad härligt du kan börja jobba igen. Och vad fint att läsa om den balans du fokuserar på att ha.
Önskar dig allt det bästa!
Stor varm kram Lina

Unknown sa...

Ja, Lina det känns väldigt bra. Jag vaknar upp från ett liv i dvala. Många år i distans till livet på något sätt. Jag lyssnade på godmorgon programmet på tv 4 och där sitter journalisterna som släpptes från Etiopien för ett år sedan och hur de nu börjar se världen och livet nu ett år senare. De tog dem ett år av frihet för dem att börja se vad de har runt sig. Känner igen den känslan precis, det är mycket som har gått mig förbi under åren. Men sakta sakta vaknar jag upp och kan vidga min syn. Tack för dina ord. Lina kram

Carita Liljendahl sa...

Visst duger vi som vi är. Men ibland är det väl svårt att förstå.
Man måste ha tålamod, våga släppa taget och så mycket mer.
Du skriver bra och det är fint att du delar med dig av dina erfarenheter.

tankar från mitt fönster sa...

Jag har följt Din blogg men inte alltid kommenterat. Den har gett mig så mycket. Idag blev jag glad för Din skull. Mycket tänkvärda ord på slutet. Ha det gott!
kram

Anonym sa...

Åh det du skriver värmer och jag får känslan att du mår bra och kommit till insikt. Jag känner igen mig mycket i det du skriver och måste en dag tänka till jag också.... Önskar dig all lycka med jobbet och ditt välmående. Kram

Byronesse sa...

Åh M-L, det är med stor glädje och mycket värme jag tar del av ditt inlägg! Tänk hur omöjligt och avlägset välbefinnande kan tyckas vara för att sedan en vacker dag ändå stå där och knacka på dörren, långsamt smyga sig in och göra dörrspringan till en vidöppen dörr. Jag är så glad för din skull och för att du har hittat och kan glädjas åt så mycket gott i dig själv. Tack för att jag fått ta del av din resa så här långt.

Stora kramar
Emma