lördag 31 augusti 2013

Tack då!

Vilken helkväll Svt1 har bjudit mig idag. Först ut Jill Johnsson och hon sjöng en av mina favorit sånger. När jag hörde den här 





för första gången hade precis min bästa väns mamma gått bort i cancer. Alldeles för tidigt och alldeles för fort. Det blev tydligt för mig redan då att i djupet av min själ så tror jag på änglar och hon flög förbi, nu som ängel, precis som Jill sjunger. Idag när Jill sjöng påminde hon mig om att min moster flyger förbi. En kär moster som nu är i himlen, men finns hos oss nära i varje stund. Hon är aldrig längre bort än en tanke. 

Kvällen förflöt med ännu ett program om Rodriguez som utan sin vetskap blev väldigt stor i Sydafrika under 1970-talet. Han släppte två skivor som inte sålde i Amerika. Programmet grep tag i ett högkänsligt hjärta. Ett levnadsöde som visar på djup, ödmjukhet och strävan. 


Sedan fortsätter nu kvällen i Mumford & Sons anda. Kan det bli bättre? Nej, jag tror inte det. Deras musik är äkta, jordnära, genuin.  Nästan så man känner jord- och potatisdoften från deras händer genom tv-rutan. Jag älskar deras musik och hade gjort ganska mycket för att få vara där i publiken och få uppleva denna ljuvliga stämning live. Att få gåshud, känna livet pulsera i varje cell i kroppen av ett gitarrspel utöver det vanliga och sångröster som gör att håret reser sig i nacken. Men tack då för denna underbara avslutning på en redan trevlig kväll. En kväll i stor högkänslighetsanda. 

Ta hand om er och kom ihåg att andas. 

Kram Marie-Louise



5 kommentarer:

LyckligaPraliner sa...

Ibland lyckas svt verkligen få till det :) Beroende på vilken smak man har då förstås. Jag såg såg/hörde bara lite. Lite mer av Jills program. Hon är en sån bra sångerska med stor utstrålning. Och tänk att den mannen var så känd och sålde så bra utan att veta det... Han hade behövt de pengarna till sig själv och sina barn...

Kram, ha en fin söndag! :)

Kram Ann-Louise

Monica sa...

Jag är "normalt" ingen stor TV tittare. Men när jag läste att Suger Man skulle visas....bara måste jag titta! Helt otroligt och rörde mig djupt in i hjärteroten. Vilken historia och dokumentärfilmen var helt otroligt bra! Blev sedan sittande kvar och vad kom då.....ja, några killar jag aldrig hört tidigare. Dessa berörde också mycket!
Jag var en riktig TV tittare i går och när jag reste på mig var jag nästa öm i "rumpan"...
Hoppas att du har det riktigt bra, jag följer dig så du bara vet!
Var rädd om Dig!
Kram och vink från mig.

MyStory sa...

Jag tittade inte på Jill Jonsson men jag såg filmen om Rodriguez och tyckte det var en helt fantastisk film! Kul att du skriver något på bloggen då och då :-) Hoppas du har det bra!

Teresia sa...

Härligt att höra från dig igen!

Filmen om Rodriguez har jag inte sett men måste. :) Tack för påminnelsen.

Sköt om dig

Anna-Karin sa...

Jag berördes starkt av samma sång med Jill Johnson, dokumentären och låten med Mumford & sons spelar jag ofta. :)

Märkligt att vi kände så lika, du och jag. Kanske har det med högkänsligheten att göra?

Kram/Anna-Karin