Medvetenhet Om Sin Närvaro

Den här bilden lade jag på min fb gilla-sida igår kväll men jag vill utveckla tanken kring den så jag lägger den även här. Alla är vi människor med mycket omkring oss oavsett vilket liv vi lever. Ensam, sambo, särbo eller i familjesituation. Det är mycket som ska styras med i vardagens alla görande för att livet ska flyta på så smärtfritt som möjligt. Vissa glömmer sig själva, har kanske en tanke om att ta hand om sig själv men tar sig inte tiden. Andra är duktiga på att lägga in egentid på sitt schema. Hur vi än lever så är det mycket intryck vi möter varje dag. Ögonen (synen) får in massa information som ska bearbetas, precis som med öronen (hörseln). Men det som är frågan är om vi ser det ögonen ser och om vi hör det öronen hör. Det är självklart att vi måste ha ett visst filter och låta vissa saker få bli brus i ytterkanten av vårt medvetande. Men det som är viktigt och betydelsefullt för oss vill vi väl se och höra. 

Jag kan upptäcka att jag inte ser det jag vill se och hör inte det jag vill höra. Jag kan i min situation filtrera bort fel saker i sviterna av utbrändheten. Jag har all tid i världen med mig själv, jag om någon borde hantera filtret på ett väl avvägt sätt. Men även jag får påminna mig om att se det jag vill se och höra det jag vill höra. För mig är mina barn och naturen viktiga för mig, det vill jag se och höra. Den här våren har jag sett våren på ett helt annat sätt. Jag har aldrig tänkt på hur vackert allt är, jag har upptäckt de buskar och träd som blommar med småblommor, jag har upptäckt utvecklingen från kal gren till bladklädd gren med blommor. Jag har upptäckt nya blommor som jag aldrig sett förut. Jag förundras och berikas varje dag jag ser våren i sin fulla prakt. Jag fylls av energi av naturens härlighet.

Min son har växt om mig, han har blivit så stor, han har börjat så smått komma i målbrottet men han har fortfarande stort behov att jag hör och ser honom. Jag stannar upp idag och lägger min uppmärksamhet på honom när han vill berätta om en match eller händelse i skolan. Förut var jag inte närvarande kan jag ärligt erkänna, när jag levde med pappan så var det han som tog mycket av det  vardagliga samtalet med mina barn. Jag sov och var helt inne i en dimma av trötthet. Jag kunde titta på mina barn och se att de pratade med mig, men jag hörde inte vad de sa. 

Allt tråkigt har något gott med sig, säger man. I detta fall, min skilsmässa och min bearbetning av min utbrändhet, har varit god för min relation med mina barn. Idag har de en närvarande mamma, de flesta dagar. När jag säger närvarande så menar jag med ögon och öron och inte ett skinande hem och middagen på bordet klockan fem. Men jag hör och ser mina barn idag. Jag talar med dem och jag kramar dem och jag säger att jag älskar dem. Jag får tillbaka det. Ibland när min son sitter i fotöljen bredvid mig så rör han min arm eller tar min hand spontant.  Jag fylls av varm moderkärlek när han gör så. Energin flödar i min kropp av min relation till mina barn. 

Men jag har även dagar då jag märker att jag inte är uppmärksam och behöver påminna mig om vad jag ser och vad jag hör. Detta handlar om hur medveten jag är i min närvaro och det är en träning precis som att träna sin kropp fysiskt. Vi behöver påminna oss själva om, träna och fundera över detta för att inte missa det vi uppskattar mest i livet. 

Vad är viktigt i Ert liv, ser ni det ni vill se?

Ta hand om Er och glöm inte att Andas