Ååå, vilken vecka jag har haft. Men jag är så nöjd, ett visset russin som börjar så sakteliga vakna till liv igen. Jag är ensam i livet, de är vi alla trots att vi lever i familjer eller tvåsamhet så är vi i grunden enskilda individer eller hur? Men jag är aldrig riktigt ensam idag. Jag har alltid sällskap av min vägledare, mina änglar och mitt inre barn. Att ha funnit dom inom mig är en stor trygghet som gör att jag går genom livet starkare. Det visste ni väl redan, att jag är andlig. Ja, det tror jag framgått i mina tidigare inlägg. Har precis avslutet en djupmeditation som avslut på denna arbetsvecka och jag har landat tillsammans med mina följeslagare. Nu ser jag fram mot en lugn helg med lite städning och återhämtning. Sömnen har inte varit den bästa under veckan så jag är trött som ett lakan men känner mig glad över jobbet och att det fungerar, att idéer kläcks hela tiden kring projekt med min kollega och vän Tina.
Ser redan fram mot nästa vecka, dels för att få befästa min stränga struktur när det gäller arbetet och sedan börjar min behandling näst vecka.
Ta hand om er och kom ihåg att Andas
2 kommentarer:
Vad skönt att känna att det fungerar med ditt jobb och ändå kunna gå framåt i ditt skapande med nya projekt. Förstår dina möten med det andliga i meditation. Jag har också sällskap och känner mig aldrig ensam.Kan nog känna mig mer ensam i sällskap där jag inte passar in.
Kram Lotta
Hej Marie-Lousie !
Är nyfiken på hur din stränga struktur ser ut när du jobbar! Jag är själ sjukskriven lärare som behöver sluta upp med att stressa när jag kommer tillbaka till barnen i klass 2. Jag förstår att det är individuellt hur man måste anpassa sitt liv, men jobbet har lika förutsättningar för dig och mig!
Kram och lycka till i fortsättningen!
Skicka en kommentar