Tack då!

Vilken helkväll Svt1 har bjudit mig idag. Först ut Jill Johnsson och hon sjöng en av mina favorit sånger. När jag hörde den här 

för första gången hade precis min bästa väns mamma gått bort i cancer. Alldeles för tidigt och alldeles för fort. Det blev tydligt för mig redan då att i djupet av min själ så tror jag på änglar och hon flög förbi, nu som ängel, precis som Jill sjunger. Idag när Jill sjöng påminde hon mig om att min moster flyger förbi. En kär moster som nu är i himlen, men finns hos oss nära i varje stund. Hon är aldrig längre bort än en tanke. 

Kvällen förflöt med ännu ett program om Rodriguez som utan sin vetskap blev väldigt stor i Sydafrika under 1970-talet. Han släppte två skivor som inte sålde i Amerika. Programmet grep tag i ett högkänsligt hjärta. Ett levnadsöde som visar på djup, ödmjukhet och strävan. 

Sedan fortsätter nu kvällen i Mumford & Sons anda. Kan det bli bättre? Nej, jag tror inte det. Deras musik är äkta, jordnära, genuin.  Nästan så man känner jord- och potatisdoften från deras händer genom tv-rutan. Jag älskar deras musik och hade gjort ganska mycket för att få vara där i publiken och få uppleva denna ljuvliga stämning live. Att få gåshud, känna livet pulsera i varje cell i kroppen av ett gitarrspel utöver det vanliga och sångröster som gör att håret reser sig i nacken. Men tack då för denna underbara avslutning på en redan trevlig kväll. En kväll i stor högkänslighetsanda. 

Ta hand om er och kom ihåg att andas. 

Kram Marie-Louise

Drömmar Och Illusioner

Bild lånad på Google

 

Varför tittar man på Sommar med Ernst? Ja, varför gör du det? Varför gör jag det? Är det för att jag vill drömma mig bort till en annan plats än hemma hos mig? Är det för att jag önskar mig ett annat liv? Är det för att få min kreativa tarm att få sukta lite att skapa egna trevliga ideer? Är det för att jag gillar honom och hans sätt att sätta sin prägel på ett hus? Är det för att få gnälla över massa saker som jag inte gillar i programmet? 

 

Ja, vad nu en anledningen är så har jag tittat på Ernst i många år och kommer nog fortsätta med det ett tag fram över. Jag gillar stämningen han skapar i programmet genom sin röst, sitt sätt att tänka och det som får liv i huset. Trots att jag på inget sätt gillar allt han gör. Programmet skapar en illusion som kanske tilltalar mig. 

 

Jag gillar mitt hem, min enkelhet och jag gör mig av med prylar åter igen. Jag gillar inte längre att samla prylar omkring mig till ingen nytta. Av den anledningen så gillar jag inte allt som skapas i programmet bara för att fylla ett utrymme. Lagom är alltid bäst och enkelhet tilltalar mig för tillfället. Hur livet kan ändra en person är ganska förundrande. Jag tycker att jag är precis samma person idag som jag alltid har varit, men en dock så visste jag inte hur mycket hemtrevliga prylar jag kunde ha och köpa för ett antal år sedan. Jag köpte för jag trodde jag skapade ett trivsamt hem. Innan jag insåg att det inte är prylarna som skapar hemmet utan det är människorna, måendet och stunderna man delar i sitt hem som skapar hemmet. 

Idag värdesätter jag mina gamla möbler som jag har ärvt från far- och morföräldrar. Något litet bord, en piedestal, spegel och skrin. Dessa kommer få fortsätta följa mig i livet men allt annat är bara ting. 

 

Hur ser du på ditt hem, prylar och alla inredningsprogram som har producerats de senaste åren? 

 

Ta hand om er och kom ihåg att andas. 

 

Kram Marie-Louise